måndag, februari 25, 2008

x2000

Jag vaknade med enorma smärtor längs rygg och nacke. Vi pratar enormt. Jag hörde kvarvarande vänner prata i rummet intill och skrek panikartat;

-VEM HAR HOPPAT PÅ MIG HELA NATTEN????

Ingen svarade. Jaja, tänkte jag och reste mig långsamt från den tunna madrassen. 25 minuter spenderades åt att rulla ihop Rebeckas sovsäck som jag lånat under natten innan jag gick ner till pizzeria ferrari för att köpa frukost. Två calzone, en vegetariana samt tre jaffa. Lönen hade kommit. Gött liv.

Rebecka, Marcus och jag fikade. Spelade lite gitarr i något gathörn och åt glass med Madelene (gemensam vän bosatt i götet). Vid lunchtid smsade jag Filippa.

-Want Food?
-Mat alltid! jobbar dock? jessica lånade min lägenhet inatt när jag sov hos mikael. du skrämde henne lite. haha.


Diverse andra sms skickades från min telefon de följande timmarna utan svar. Vändpunkten kom vid sextiden när vi övergått till öl på kingshead.

-Kan vi inte sitta ner lite bara så jag kan förklara mig lite. 15 minuter is all i ask. Det är inte så mycket.
-Grejen är att jag är i kungälv. Vilken grej ska förklaras?
-Jag kommer till valfri pizza/café/vadsom. Jag ska förklaras. Jag behöver det ibland. Jag inser att jag verkar en aning psyko. Kan hända jag är det också.
-Jag är ledsen men jag kan inte. Är hos Mikaels föräldrar. Jag tycker inte att du har något att förklara.


Nu är det kört. Helt kört. Visst har man ju tänkt i kanske tre dagar att det är nästan kört, men nu är det faktiskt helt kört. Jag tänkte noga innan jag svarade. Jag ville ju avslutade detta som den solidariska killen trots allt.

-Jag är en ganska lätt person, och jag tar sällan saker så hårt. Men till nästa kille som kommer för att träffa dig kan du ju bara säga läget. Det är ganska enkelt. Då slipper han vänta i en främmande stad i typ fem daar. No hard feelings, men du fattar. Det är ganska lätt.

Expresståg till stockholm 290kr en timme senare. Lite kompensation gav han mig trots allt, han där uppe. Jag bestämde mig för att bli full. Eftersom resten av berättelsen är som en film, så vore det ju dumt att sluta nu. Vitt vin, rött vin, öl. Jag tyckte mig ge kvinnan ganska många lätta vägar ut. Sms med en liten antydan till att "svarar du inte nu så drar jag". Hon kanske inte vill bli stalkad. Fast jag fick alltid svar på mina hotfulla sms. Men jag menar, det hade ju varit ganska enkelt att bara svara "nej" på frågan om man ska ses. Eller kanske nämna fraser som "min kille" på valfri plats i valfri mening. Det är skitenkelt. Men igen, all respekt för att Filippa inte haft en aning om vad jag haft för mig. Filippa smsade någon gång på tåget också.

-"jag tyckte inte att du var ‘psyko’ innan detta sms. jag har inte bett dig komma eller vänta på mig i fem dagar. jag har sagt hela tiden att jag inte varit hemma. hoppas du mår bra hur som helst o att du får en fin resa hem."

Det är synd att hon har rätt. Det är synd att normen är så tråkig. Pratade lite med Madeleine på msn på vägen. Hon ville inte träffa mig igen sa hon. Det kan man ju förstå.

Någon stans i detta måste jag somnat, för jag vaknade med ett ryck klockan 23.45 på stockholms central. Med en öppnad öl liggande brevid mig på sätet och, som vanligt, blöta kalsonger.

När jag kom hem från göteborg sist, efter att ha firat nyår med Filippa, skickade jag två skivor till henne. Den ena var Dresden dolls. Den andra var en blandskiva med ett liv i streckgubbar ritat runt en grön jordglob i mitten (det låter betydligt finare än det var). I vilket fall hade jag suttit på tåget hem och klurat ut en bra låtordning. Artisterna brydde jag mig inte så mycket om, men titlarna på låtarna var som följer.

Here comes a man
Charmless man
Bad to the bones
Don’t
Linger
Wild honey pie
This boy
Dreams of you
A Million ways
And the you kissed me
Picture this
Because
I will
Oh darling
Say yes


Tänkte bara jag skulle passa på att säga detta, eftersom jag inte tror hon fattade. Eller det var ju kanske inte skitenkelt heller, men ändå. Nu vet ni i alla fall.


Hur som helst så är detta glada nyheter för er läsare. Det finns nu ingen anledning för mig att sluta skriva. Det finns tusentals vackra kvinnor i sverige. En av dem kan vara rätt.

Så här börjar en ung mans långa resa i jakt på kärleken.

1 kommentar:

Anonym sa...

tack själv! det var fint.
trist att du inte fick träffa filippa. vi ses säkert snart igen.