Igårkväll satt jag i en blodpöl och höll hårt min tröja mot en kvinnas bakhuvud. Väninnan grät och sa du får inte dö, du får inte dö. Den bleka kvinnan bara log och tog sin väninnas hand i sin. Jag kunde svurit på att jag såg en bit av hjärnan trilla ut. Jag gömde klumparna under tröjan, så inte väninnan skulle se dem. Hon skulle ju inte dö.
onsdag, maj 21, 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar