Inkonsekvens

Madeleine har rätt, jag borde faktiskt börja skriva här igen. När jag försvann härifrån för kanske en vecka sedan kände jag att jag ju klarade mig ganska bra själv, men naturligtvis var det bara ett symptom på att jag jobbat för mycket, druckit för mycket och sovit för lite. Nu har nog ändå de flesta tagit bort sitt bokmärke, så jag kan ju lika gärna börja om här som att starta helt på nytt.

Nyheter:
Jag har fått en cykel. Den är skitsnygg, verkligen skitsnygg. Peo hittade den i sitt förråd och ville inte ha den. Peo vill inte cykla längre sedan han bröt foten i början av nittio-talet. Nu ska jag sluta köpa busskort. Tur att jag är skitbra på att cykla och tar mig från dörren till vart som innanför tullarna på max tjugo minuter.

Jag har en ny kompis. Hon heter Amanda och är asgrym. Någon kanske till och med minns, jag skrev om hur bra kompisar jag trodde vi skulle bli innan vi kände varandra för några veckor sedan. Annars går det bra att söka. Amanda och jag är asbra på att dricka sprit och skrika bögjävel åt varandra. 

Det har blivit sommar. Plötsligt är det ganska trevligt att vara singel. Man kan sitta i en park med solglasögon och titta på tjejer med snygga bröst. När man har lust tar man Valentinas kickbike och studsar över gräsmattan för att prata med dem. Tyvärr ser jag mest rolig ut i solglasögon, så mina chanser är kanske inte jättebra. I lördags friade jag till Lisa, men hon sa nej. Förresten ser jag jävligt dum ut i keps också. Observera att jag hade solsting då denna bild togs. Förresten #2; jag ser ut exakt som min lillebror! Han är elva.

Det var också i lördags jag somnade i kanske tjugoåtta graders värme, mitt i gassande solen på gräsmattan i Tantolunden. När jag kom hem fick jag supermycket feber och frossa så jag knappt kunde stå. En tråkig bieffekt var att jag dessutom redan i maj lyckats skaffa min traditionella välmarkerade T-

bränna. Särskilt då på vänster arm. Det värsta med denna typ av solbränna är att man ju inte vill visa den. Det resulterar i att man har t-shirt på sig hela sommaren, och kontrasterna blir bara starkare och starkare. I augusti vill man ens inte visa sig utan tröja för mamma. Men det är ju tradition.

Idag skrev jag en kommentar på Hanna Fridéns blogg. Jag visste väll inte vem hon var, bara någon randomblogg jag ramlat in på. Inlägget handlade om att hon ville ha en toffelkille i sommar, som kunde sova med henne men låta henne vara ifred på dagarna. Utmärkt, tänkte jag och berättade kort om mig själv. Det tog kanske fem minuter innan Madeleine faceboxade ett citat från min kommentar. Genast blev jag lite orolig och beslutade mig för att faceboxa upp denna Fridén. Naturligtvis har vi fjorton mutual friends på facebook och alla tycker hon är jätteball för hon är snygg och smart och programledare. Alltså no offense, hon är säkert jätteball, men kan man inte få vara anonym någonstans? Som vanligt vet alltså alla allt jag gör utan att jag ens medvetet fläkt ut det. Då kan man ju lika gärna blogga, tänkte jag. Säkert sitter någon jag har tio mutual friends med och spanar på min nakna kropp genom fönstret just i detta nu. Det vore fint.

En sak som gör mig glad är dans på tv. Alltså inte typ Let's Dance, typ som i 13 snart 30 som precis gick på trean. När två börjar med någon superavancerad intränad synkroniserad dans. Så plötsligt kommer det kanske trettio personer till som helt magiskt kan vartenda move. Fantastic!