Jag är har jätteont i halsen och kan inte nästan inte prata. Ibland hostar jag upp en stor senapsgul slemklump och försöker snyta mig. Det går liksom inte att snyta sig, för det är så tjockt. Jag lider av det. Vi gör det nuförtiden.
Så tittar jag på King Arthur på fyran. Kiara är snygg som vanligt. Fantastisk kvinna tror jag. Jag funderar lite om livet under nyhetspausen. Jag kan inte låta bli att avundas deras liv. Dom lever eller dör. Som det där med lyckan. Att lyckan bara bygger på olyckan. Eller är det bara mitt manliga ego som längtar efter att få hugga ihjäl barbarer med svärd?
Men jag tror det var bättre förr. Att det var lite bättre när det var bra, bara för man visste att det kunde vara så himla dåligt. Att vi inte blir lyckliga av espresso vet alla, men något så självklart som att sträva efter jämställdhet? Säkert ger det oss mindre olycka, men ger det mer lycka? Blir det kanske bara mer jämngrått?
Såklart menar jag inte bara jämställdhet. Jag menar sjukhus, skruvdragare, mobiltelefoner och pistoler. Teknik och kunskap, värderingar och åsikter. Kanske bra, men trist.
Men vem vill inte ha denna kvinna, som halvnaken och blåmålad ger sig ut i strid och dödar vikingar för frihetens skull? Jag vill slåss för frihet, kärlek, liv och död. Inte högskolepoäng och kvart-i-tre-ragg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar