Min vän Facebook

För kanske en vecka sedan eller så pratade jag, som vanligt, om mig själv med Malin. Malin påstod då att jag skulle passa utmärkt ihop med en norsk facebookvän till henne. Jag gillar norskor, så jag skickade ett mail.

"Malin Waern tycker vi passar ihop. Jag tycker vi ska prata om intressanta saker. Som svensk sommar eller norska oljetillgångar. Eller miljöbilar och vad som egentligen finns i korv.

På återhörande
Eric"

Hör och häpna, idag fick jag svar;

"hei eric.

det synes jeg absolutt vi burde, foreløpig har jeg brukt mesteparten av tiden på facebook til snoking. jeg får litt angst, folk snakker om det på trikken! kanskje jeg bare begynner å bli gammel.

men hei, hyggelig å møte deg. selvom jeg synes litt synd på norge som fikk oljetilgangene og sverige sommeren. dårlig deal liksom."

Nu är jag i full gång med analysen av detta. Förutom att norska är ganska svårt så verkar hon ganska rolig. Dålig deal, kunde komma direkt ur min mun. Men på svenska då.

Ett problem man ofta stöter på när man letar kärlek är bristen på tid. Vi har nästan alla ont om tid. Vi måste prioritera. Jag är visserligen ganska bra på att prioritera bort mina vänner, men jobbet är svårare. Man kanske kan prioritera bort jobb för att vårda kärleken man redan har, men att prioritera bort jobbet för att leta? Det vore jättekonstigt. Särskilt om man letar på tunnelbanan. Tacka nej till jobb för att åka tunnelbana?

Jag är tankspridd idag. Back to work