Fokus

Shape up säger jag. Jag tycks helt tappat syftet till denna skrift. Jag skummade igenom senaste månaden och inser snabbt att detta inte är något annat än planlöst ältande som omöjligt kan leda någonstans. Jag behöver en plan.

1) Ta hand om mina vänner

Vattna dem, vattna dem.

2) Göra upp med mitt förflutna

Okej, uppenbarligen släpps inga obsessioner genom att sitta själv och titta billiga romantiska komedier. En av mina dåliga egenskaper är den att jag, liksom många andra, gärna håller dörrar öppna. Att man kanske avslutar exempelvis ett förhållande med ord som "..just nu" bara för man är så rädd att man ska ångra sig. Inte okej, här ska skrivas brev. Jag tänkte börja med Madeleine. Några rader kanske som berättar för henne att hon är en fin tjej och jag är ledsen att jag varit ett jävla asshole men att det nog var lika bra för hennes mentala hälsa. Eller bara ett förlåt, du förtjänade inte vad jag gav dig du är bra live on and live good. Naturligtvis då utan några öppningar eller kom tillbaka-rop.

Tove måste också få ett brev. Eller, jag ska nog inte skicka det till henne, men i alla fall skriva ett så jag vet själv. Lite att jag är ledsen att jag gjorde slut, men som vi båda vet skulle det antagligen slutat i vilket fall för jag hade aldrig insett vad du betydde för mig innan det var för sent och kanske var allt om man så vill bara en jävla läxa för mitt ego och för dig (vad det nu var). Men mest vill jag säga förlåt för jag rev upp såren och för jag fortfarande är så helt utan motstycke värdelös på att förstå konsekvenser, känslor, människor, förlåt för jag fortfarande efter all denna tid missförstår varenda sak du säger eller gör och inte minst förlåt för jag fortfarande inte litar på ditt omdöme.

3) Göra upp med min stress

En av de största syndabockarna för mina rasade relationer är nog min osäkerhet i resten av mitt liv. Att man aldrig vet var man ska bo, om man har pengar, vad man vill göra, det blir svårt att fokusera på vad man väl känner när man väl känner det. Eller att ta sig tid. När jag i vintras träffade Madeleine var jag så upptagen att jag redan några veckor in i vårt förhållande kunde komma hem till henne vid nio-tiden för att bara sätta mig och jobba till efter hon somnat. Men det här är så viktigt, vi gör något kul imorgon! Prioriteringar hela tiden. Emelie, Tove, alla har de fått lite samma behandling. Inte okej.

Jag behöver alltså styra upp alla grundläggande mänskliga behov innan jag ens försöker träffa någon. Jag kan ju inte förstöra en chans till bara för jag är så upptagen med mig själv. Regler alltså. Ingen dejt innan lägenhet, stadig ekonomi och mindre än tolv timmars arbetsdagar.

4) En första gallring

Jag har alltid vart dålig på att sålla bland eventuella livspartners. Alltid blivit besatt av människor jag egentligen redan förstår att jag inte har någon som helst framtid med. Okej, är man stabil i psyket är det helt ok med jättesnygga one-night's, men inte när man är mig. Den första partnergallringen får inte innehålla saker som bröst, rumpa, pengar, lägenhet. Den första partnergallringen får innehålla personliga egenskaper, röst, ögon. 

5) Ärlighet

Ärlighet kanske mest gentemot mig själv. Jag får helt enkelt inte träffa någon bara för jag inte har något bättre för mig. Framför allt får jag inte träffa någon bara för det är en utmaning, eller bara för hon inte vill ha mig. Det är bara så svårt att veta skillnaden, när vill man ha kvinnan och när vill man ha jakten? Det blir nästa uppgift att ta reda på. Kom gärna med förslag.