Ett sista farväl

En oerfaren kanske kan tänka att följande ju inte har något med romantik att göra, men faktum är att jag de senaste kanske nio månaderna inte haft någon närmre än min dator. Jag har inte ens märkt det, inte reflekterat, bara tagit honom för givet. Alltid har han följt vid min sida, alltid har jag kunnat jobba, blogga och facebooka vart jag vill, när jag vill.

I morse var min käresta död. Alltså hårdisken är helt stendöd. Alla mina bilder, brev, musik, mail. Kanske det värsta; hela min sparade bloggrunda. Det känns så förnedrande, den lilla plåtburken för kanske tusen kronor dör och hela mitt liv rasar samman.

Snälla, ge mig adressen till din favoritblogg.